Debattinlägg i dagspress: Sluta rekrytera kvinnor till styrelser och företagsledningar

Sluta rekrytera kvinnor till styrelser och företagsledningar

Jag har arbetat med kompetensförsörjningsfrågor på heltid under de senaste tio åren och varit inblandad i frågeställningarna under ytterligare tio år. Jag har tillsatt män och kvinnor på en hel del olika roller. Jag har dock ännu aldrig mött en kvinna (eller man) som har önskat bli bedömd utifrån sin könsidentitet.

Det som faktiskt är det intressanta är i stället tydligare kravställningar och bedömningsprocesser, något som till och med finns standardiserat via globala ISO-standarder men alltför få använder sig av. Det gäller både offentlig- och privat sektor.

Gå till dig själv, har du varit med att anställa någon eller ge någon förtroendet till ett uppdrag? Det kan vara såväl i näringslivet eller som ordförande i bostadsrättsföreningen eller idrottsklubben. Hur kommer det sig att just den aktuella personen fick rollen? På vilka kriterier och hur gick bedömningen till?

Många verksamheter vittnar om att de har svårt att hitta personal att anställa och undersökningar visar att så många som vart femte rekryteringsförsök misslyckas.

Är det verkligen så enkelt som att det inte finns utbildade personer inom det aktuella området eller kan det också vara som så att den tillsättande verksamheten inte tydliggjort vad som ska utföras och på vilket sätt? Kan det vara som så att man inte diskuterat igenom frågan vad som faktiskt krävs i form av kompetenser, färdigheter och personlighet för att lyckas med den aktuella uppgiften?

Måste en lämplig kandidat faktiskt ha akademisk- eller yrkesutbildning, är branscherfarenhet ett krav eller är det viktigare med helt andra parametrar så som till exempel nytänkande och personlig återhämtningstid efter misslyckanden?

Det resultat som en person tidigare åstadkommit säger, rent validitetsmässigt, väldigt lite om framtida potential, och är potential egentligen viktigt i ett snabbföränderligt samhälle där det handlar mer om här och nu? Är det egentligen viktigt att begära in ett CV? Vad innebär det att vara högpresterande?

Jag påstår att hög prestation egentligen handlar om att öka sannolikheten för ett positivt resultat. Inte att faktiskt uppnå det höga resultatet eftersom det finns extremt många externa faktorer som kan ställa till det. Måste kandidaten egentligen kunna svenska? Varför?

Vad är det jag vill komma till?

Jo, min övertygelse är att med genomarbetade, tydliga kravprofiler och transparanta bedömningskriterier med tillhörande återkoppling så är frågor som kvotering eller liknande egentligen en “icke-fråga”. Oavsett om man pratar styrelse, företagsledning eller andra roller. Det finns i dag exempel på situationer där man med objektiva bedömningskriterier också ökat antal slutkandidater/tillsättningar med underrepresenterade kön och etnisk bakgrund.

Vi på Terminalen har tagit ställning och plockat bort fälten “ålder” och “kön” när man söker utannonserade tjänster hos någon av våra uppdragsgivare. Detta eftersom vi bedömt att dessa parametrar inte tillför något i bedömningsprocessen.

Med tydligare kravställningar och bedömningar ökas inflyttningen till länet samt möjligheten för unga, äldre, icke svensktalande och personer med utländsk härkomst att bli bedömda objektivt i stället för vem denna råkar känna. Detta betyder att rätt person får uppdraget. Detta oavsett kön.

Peder Hansson,

vd Terminalen Executive Search

 

( Inlägget hittar du också på: http://www.kuriren.nu/nyheter/sluta-rekrytera-kvinnor-till-styrelser-och-foretagsledningar-8625037.aspx )